Carolina Gynning har alltid fascinerat mig. Inte den ytliga sidan av hennes person, däremot hennes "konstnärssjäl med tillhörande ångest". Till och med så pass att jag uppskattar många av hennes tavlor. Det är så uppfriskande hela grejen att denna människa faktiskt skapar dessa konstverk, och att jag ändå kan beskriva vissa av dem som fantastiska.
Sen har vi då maktstrukturen kring konst inom Sverige. Vem får credd? Det vanligaste exemplet är väl Ernst Billgren. Vem uppskattar, på riktigt, hans konst? Det känns mer som att han är sin egen hype. Gynning har givetvis ett ansvar för sina PR-strategier, men samtidigt så ser jag inte hur någon kvinnlig konstnär i Sverige bara kan få det erkännandet som Billgren utan att ta till drastiska åtgärder. Personligen väljer jag Gynning framför Billgren, any day.
Undrar hur många av alla dessa konstnärer som får statligt stöd som är kvinnor? Jag kanske hittar svaret bara jag googlar det, men någonting inom mig säger att jag nog inte vill veta.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar